Vi var till djursjukhuset och hämtade hem Ove idag.. Eller urnan med oves aska kanske man ska säga .
Det var jobbigt.
Fick sitta länge i väntrummet innan det var våran tur. Bland en massa andra hundar. Satt och tänkte att usch vilka fula hundar.. "Ingen är som min Ove".
När vårat nummer trycktes fram på tavlan och vi gick fram till disken, kändes det som om tårar skulle fällas. Måste klara det en liten stund till, var det enda jag tänkte på.
Ombads att vänta en liten stund till. Blev sedan visad in genom dörrarna till sjuksalen. -Nej! Trodde att vi skulle bli visade till samma rum som vi lämnade Ove i.. Men det blev dörren brevid. Phu!
Där inne fick vi sätta oss ned och vänta en stund till..
Därefter kom "sjuksystern" med en gul papperspåse där Oves urna stod i.
Sedan fick vi åka hem...
På vägen hem kan jag ju säga att tårarna som jag trodde var slut flödade i floder.
Så nu är Ove hemma igen..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar